Ersätt Arbetsförmedlingen med en Jobb App i mobilen

Du har antagligen googlat mitt namn? Min senaste video på YouTube hittar du här. Vad den handlar om framgår av rubriken men den innehåller även en ekonomisk framtidsanalys för Sverige.

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

Samhällsanalys för en ny politik

Välfärdens verkstadsgolv är våra 290 kommuner. Vad händer där, när de stora volymerna invandrare kommunplaceras? Har kommunerna beslutsförmågan och handlingskraften att ta emot dem? Finns det resurser? Kan skatten höjas? Om detta handlar de videor som finns på Youtube under adressen Hans Jensevik.

Min ambition; Söker du kunskap? Blir glad över att upptäcka nya perspektiv? Lycklig över att förstå lite mer av den verkliga verkligheten? Då kan detta, mina föreläsningar på Youtube vara något för dig att ta del av och fundera över och förstå och förundras över. Det började i februari 2017 med fyra på ca 30 minuter och kompletterades med två till i november 2017.

Efter att ha upplevt 68-revolten som lärare i nationalekonomi vid Göteborgs Universitet, varit femton år som ekonom i Uppsala kommun varav många i chefsställning och hemkommen från tre år i Zimbabwe som regeringsrådgivare 1986 var jag färdig med politiken. Jag ville som alla medvetna vara radikal men insåg att det hade inte längre med aktuella ideologier att göra. Jag fann att det mest radikala var att börja beskriva verkligheten. Jag har gjort det sedan dess och därför kallar jag mina videoföreläsningar för ”Samhällsanalys för en ny politik”.

En ny politik börjar med dig, som medborgare i den civila delen av samhället. Politiker tar del av ny kunskap först när den börjar diskuteras mellan gemene man. Vad du som väljare tycker har betydelse. Men syftet är också att du ska förstå hur du själv kan positionera dig ekonomisk korrekt i ett samhälle under förändring. Inte bara ditt privatekonomiska läge påverkas av det som sker nu utan det gör det även för dina anhöriga och dina vänner. Du ska se dig själv som en medveten och nyttig ekonomisk aktör i det sammanhanget.

Jag ger sällan konkreta råd och det kanske du också ska fundera över men att ta ansvar genom att sprida kunskap är aldrig fel. Det räcker inte idag med att vara informerad. Kunskap är processad information. Tänk efter länge, även om tankarna, anses otänkbara.

Hjälp mig sprida videorna på nätet om du har möjlighet. Det finns ingen betalvägg.

Det blev videos på Youtube; Det var för några år sedan, under ett samtal om läget i Sverige med Patrik Engellau som han sa, ”Skriv en bok”. Jag slog ifrån mig med orden att idag läser inte folk böcker och framför allt inte dem man vill nå. Min erfarenhet av utgivning av böcker, forskningsrapporter, artiklar mm är nedslående. Stor insats av tid och energi och lite utbyte.

Så gick tiden och min kunskap om kommuner gnagde med ansvaret som samhällsbyggare som drivkraft. Vad är jag bra på? Föredra beslutsunderlag och förklara svåra saker populärvetenskapligt. Med lätta steg gick jag till föreläsningarna på universitetet. Entreprenören i mig sa, pröva korta föreläsningar på Youtube. När detta skrivs har 26 000 visningar indikerats. Bra upplaga, redan nu!

Det Goda Samhället TV; En tid efter publiceringen av mina fyra första videos hörde Det Goda Samhället TV av sig genom Patrik Engellau om en intervju. Den lades ut i maj 2017 och har när detta skrivs över 30 000 visningar, vilket är jämförelsevis ett gott resultat. Olika intressanta inslag i mina fyra första videor berörs.

Länken till dem finns här.

Den första föreläsningen handlar om ”Självstyret”; Innehåller det lokala självstyret tillräckligt med svängrum för en kommuns politiker och tjänstemän för stora volymer kommunplacerade invandrare? Svaret är nej och i denna video får du reda på varför. Kommuner är centraliserade förvaltningsenheter under regeringen. Det bestämmer också urvalet politiker idag där lojalitet med sitt parti många gånger är viktigare än att vara en lokal aktör för sina väljare.

Centraliseringsivern började redan under sjuttiotalet men tog fart åren efter den hemsnickrade finans- och fastighetskrisen i början av 1990-talet. Mycket impopulära rikspolitiker behövde nya röstknipande frågor och hittade lokalpolitikernas vård, skola och omsorg. Dessa verksamheter styrs nu med ekonomiska tömmar från riksdagen. Hur det sker genom olika system för ekonomisk utjämning och maxtaxor beskrivs.

Denna centralisering med ekonomin som medel skedde med fördelningspolitiska argument vilket innebar stor ödeläggelse av de tillväxtekonomiska incitamenten. Lönsamheten för kommunerna att genomföra sociala insatser och att samspela med lokala företagare minskade i stor omfattning.

För att belysa hur dessa metoder, att centralisera närmast utplånar ekonomins tillväxtincitament, så avslutas videon med en genomgång av hur skatteinkomstutjämningen fungerade före och efter reformen. Dock är erfarenheten att denna jämförande analys är svår att förstå då vidtagna åtgärder uppfattas som så osannolikt oförnuftiga att det är svårt att tänka sig att alla kommunalt beskattningsbara inkomster från alla inkomsttagare i landet verkligen samlas upp i en bidragspåse i riksdagen. Det är en skattebas som omfördelas. Det är inte kommunernas skatteintäkter som insamlas och omfördelas.

Länken till denna första video om självstyret finns här.

Den andra föreläsningen handlar om ”Reformutrymmet”; Rubriken är ”Identitetspolitik utan reformutrymme”. Befolkningen utsätts av i stort sett alla partier för identitetspolitik. Den kan lite förenklat beskrivas som att man ger identifierade ”svaga grupper” av väljare politiska presenter för att de ska rösta på respektive presentgivande partier. Detta kräver att nya resurser kan hämtas ur ett årligt ”reformutrymme”.

Videons tes är att något reformutrymme inte uppstår årligen sett över en längre period beroende på dels för låg ekonomisk tillväxt, dels en strukturell snedhet mellan privat och offentlig sektor benämnd Boumols sjuka. Konstrueras reformutrymmen genom falska ekonomiska kalkyler, som sedan fylls med politiska löften som också genomförs blir konsekvenserna att ny verksamhet trycks in i den ekonomiska ramen för befintlig verksamhet. Det sker en späkande utarmning av befintlig verksamhet för urbefolkningen, som kommer att förvärras ytterligare, då nya konsumenter tillförs i form av stor invandring.

En illustration för denna tes är finansminister Magdalena Anderssons tillväxtkalkyl, som resulterade i hennes budskap till partiet att ”ladorna är tomma”. Den presenteras i sin helhet. Därefter hur den tidigare finansministern Anders Borg tog fram ”reformutrymmen”. Jämförelser görs, hur dagens läge har parallella egenskaper med läget före finanskrisen i början av 1990-talet, något som alltfler nu inser är fallet. Hur finansminister Magdalena Anderssons valde att göra visas.

Nästa fråga är ur vilka verksamheter inom välfärdskontraktet som pengar tas när ett reformutrymme saknas? I ett schema presenteras en ideologisk rangordning efter fallande angelägenhet i sex klasser av all offentlig verksamhet. Tesen att äldreomsorgen är mest utsatt testas positivt mot befintlig statistik för alla kommuner för den period som omfattas av finansminister Magdalena Anderssons tillväxtkalkyl.

Länken till denna andra video om reformutrymmet finns här.

Den tredje föreläsningen handlar om ”Samhällsandan”; Här är vi framme vid de ekonomiska bevekelsegrunderna för vårt samhälle eller varför det ser ut som det gör. Det är fråga om samhällsanda. Här beskrivs hur Sverige bytte samhällsanda i och med studentrevolten 1968. Jämförelse görs med den ekonomiska tillväxtparadigm som fanns före 1968 och den extremt fördelningspolitiska som växte fram därefter.

Tesen här är att det är svårare att integrera stora volymer invandrare i ett statiskt fördelningspolitiskt system som fungerar som ett nollsummespel, vad den ene vinner förlorar andra, än i ett system som bygger på ekonomisk tillväxt och regeln är vinn-vinn-situationer.

Detta är en filosofiskt resonerande video som äldre personer, som är födda i tillväxtparadigmen har lättare att ta till sig för att man minns personer som har upplevt fattigdomen i Sverige och har berättat om den. Innehållet i välfärdskontraktet är för äldre inte självklart något beständigt. Det finns exempel på välfärdsländer som fallerat till ”misslyckade fattigstater”. Det vet den bildade äldre generationen.

För yngre, födda i den nuvarande fördelningspolitiska samhällsandan, som inte har erfarenhet av en snabbväxande ”tigerekonomis” fördelar i ymnig resurstillväxt och framtidsoptimism krävs tankemässig förståelse, vilket inte är alla förunnat att kunna ta till sig. Med den hittills låga ekonomiska tillväxten och samtidigt låga befolkningstillväxten har fördelningspolitiken kunnat leverera en hyfsad upplevd nytta även om många offentliga verksamheter bedrivs under tydliga späkningsliknande förhållanden. För vår yngre verksamma generation finns grodan i kastrullen men temperaturen på vattnet är ännu i det behagliga intervallet. De ser välfärden som något självklart som bara finns och som kommer att finnas oberoende vad som händer. Kanske gäller också Merkels övermod, ”Wir schaffen das!” för de yngre?

Finns det rika och fattiga kommuner? Kan det vara fråga om skötsamhet eller misshushållning? Och att samhällsandan styr även här? Detta diskuteras genom jämförande analys av Täby och Malmö. Är Täby rik för att man är skötsam? Är Malmö fattig för att det slösas?

Avslutningsvis redovisas statistik som beskriver vad de 7 ”fattigaste” kommunerna förfogar över i resurser per invånare och de 7 ”rikaste”. Skillnaden är stor och verkar växa. Frågan ställs om det är den rådande ”Robin-Hood”-politiken som drar isär Sverige och inte alls har den utjämnande effekt som vänsterpolitiken tror. Incitamenten eller samhällsandan drar åt fel håll.

Även bidragssystemens omfördelande verkan på kommuners kvalitet- och kostnadseffektivitet berörs.

Länken till denna tredje video om samhällsandan finns här.

Den fjärde föreläsningen handlar om ”Framtiden”; Rubriken är ”Framtidens tre scenarier” och föreläsningen slutar med att olika sannolikheter sätts på deras olika utfall i måtten 10, 30 och 60 procent. Efter snart ett år efter publicering kan konstateras att verkligheten utvecklas enligt katastrofalternativet (som har sannolikheten 60 %). Nu sista dagarna före julen 2017 då detta skrivs reviderar finansminister Magdalena Anderssons ner tillväxtprognosen och uttrycker bekymmer över invandringens kostnader. Viktiga signaler in i partiet. Vad blir reaktionen?

En delfråga i scenariomodellen är hur snabbt våra 290 kommuner omvandlas till kopior av Malmö. I videon finns en framskrivning av detta. Hur den modellen är uppbyggd och vilka slutsatser som kan dras redovisas i sin helhet.

En annan delfråga är hur snabbt de sociala kostnaderna växer i invandringsutsatta kommuner. Då dessa växande kostnader måste finansieras presenteras inledningsvis en kalkyl för kommunsektorn som visar hur mycket resurser som kan hämtas ur äldreomsorgen ner till en antagen smärttröskel.

I detta sammanhang jämförs genom indexanalys för åren 2007 till 2015 hur fyra olika verksamheter, äldreomsorg, social omsorg, förskola 1-5 år och grundskola har tillförts nya resurser i syfte att påvisa hur politikerna prioriterar mellan olika verksamheter.

Även här görs jämförelseanalyser mellan Täby och Malmö och det belyses också hur incitamenten gör att det inte finns lönsamhet i en kommunalekonomisk kalkyl för Malmö att satsa medel på att få arbetslösa i sysselsättning p g a utjämningen mellan kommunerna.

Scenario-modellen byggs av två delmodeller, den som beskrivs här ovan och den som användes i de två första föreläsningarna för beskrivning av finans- och fastighetskrisen i början av 1990-talet. Det påvisas hur kommande kris, som vi nu ser fler tecken på liknar 90-talskrisen. Den kunde indikeras redan i februari 2017 och sannolikheten för en upprepning sattes redan då till 60 procent.

Då som nu hade Socialdemokraterna makten i riket och det var ett år fram till val. Då som nu tvingades finansministrarna stimulera ekonomin i högkonjunktur till överhettning för att vinna valet. Om krisen nu blir lika djup som i början av 90-talet så går inte bara 500 000 av ursprungsbefolkningen ut i öppen arbetslöshet under två år utan kanske ska lika många eller fler invandrare också ut i arbetslöshet.

Länken till denna fjärde video om framtiden finns här.

Den femte föreläsningen handlar om ”Alternativkostnaden”; För varje krona kan du bara köpa något en gång. Men i den ekonomiska teorin är det lite mer komplicerat för där är det inte kronan som du byter bort, utan möjligheten att köpa något annat, som är nästan lika angeläget, som det du valde att köpa. Du försakar ett annat möjligt köp. Detta, som du försakar är alternativkostnaden till det du faktiskt valde att köpa. Ser man inte ekonomi ur det perspektivet kan man lätt narras att tro att saker inte kostar något, man sägs vara offer för en ekonomisk illusion. Den leder inte sällan till obestånd för den som drabbats av illusionen.

Invandringen diskuteras av många, även bland våra politiker som om den inte kostar något. Dessa personer är en illusions fångar. De saknar förståelse för att urbefolkningens välfärd är invandringens alternativkostnad.

Denna femte video använder statistik från verkligheten i våra 290 kommuner under flera år för att konkret påvisa att det finns en alternativkostnad, som växer och förmodligen kommer att växa framöver om inte invandringstakten hålls lägre än assimilationstakten, så att diaspororna minskar och med dem alternativkostnaden.

Tesen att kritiskt många kommuner omfördelar resurser från äldreomsorg och till social omsorg under överhettad högkonjunktur testas positivt. Det är 24 kommuner som gör det av 39 som utsorterats som särskilt utsatta 2016. Vilka värden fås i kommande lågkonjunktur eller förmodat krisläge?

Mest utsatt är Flen, som analyseras ingående. Hur politikernas belägenhet är i Flen klarläggs tydligt. För att ytterligare skärpa bilden genomförs motsvarande analys för Filipstad, som i många aspekter liknar Flen men som också har intressanta skillnader. Kommunerna hanterar invandringens alternativkostnader på olika sätt.

Länken till denna femte video om alternativkostnaden finns här.

Den sjätte föreläsningen handlar om ”Mer om Flen mm”; Videon ”Alternativkostnaden” publicerades den 15 november 2017 och fyra dagar senare gjorde SVT Rapport ett nyhetsinslag om Flen. Ny information kom fram. Flens kommunalråd framträdde och han var missnöjd över statens agerande, besviken för Migrationsverket slirade med pengarna till kommunen och han hade inte längre förtroende för rikspolitikerna, som oupphörligt skapade problem på lokal nivå, genom dåligt genomtänkta beslut.

Videon är av ovärderlig nytta för personer som avser engagera sig i kommunalpolitiken inför valet 2018, då ”Mer om Flen mm” är en empatisk ekonomisk analys av Flens kommun. Den utgår från kommunalrådets lokala perspektiv på läget i Flen. Den beskriver sakligt kommunalrådets belägenhet i ekonomiska termer och visar vad han kan göra, vilken information han kan ge väljarna och vad han rimligtvis inte kan prata med dem om. Självstyrets begränsningar blir uppenbara.

Varför är beslutsfattandet i just Sveriges riksdag så systematiskt dysfunktionellt? Detta klaras ut i senare delen av föreläsningen och det är fråga om institutionella brister i våra grundlagar, särskilt Regeringsformen. Brister som ger rikspolitiken ett svängrum utanför de demokratiska ramarna, som de ogärna vill lämna ifrån sig, vilket inte heller krävs av ett folk som har hållits i ett underskott på författningsmässigt kunnande.

Videon repeterar delar av ”Alternativkostnaden” för att nya tittare ska förstå läget i Flen och denna del (från 2,10 till 9,20 i tid) kan hoppas över av minnesgoda tittare.

Länken till denna sjätte video om mer om Flen finns här.

Avslutning; Enligt beslutsteorin är beslutsfattare rationella i förhållande till de beslutsunderlag de har och vad de vet i varje fråga. Min erfarenhet sedan början av 70-talet bekräftar att det också är så.

Ur den aspekten är det en skyldighet för experter att förse våra beslutsfattare med så kvalitetsmässigt goda och heltäckande beslutsunderlag som det är möjligt att ta fram.

Av samma anledning får det anses vara ett allvarligt brott mot de demokratiska spelreglerna och god etik att av något skäl, hur angeläget det än kan te sig, hindra våra beslutsfattare från att få så kvalitetsmässigt goda och heltäckande beslutsunderlag som det är möjligt att ta fram.

Min önskan är att den ekonomiska facktermen ”Alternativkostnad” blir ett centralt begrepp i årets valrörelse. Urbefolkningens välfärd är invandringens alternativkostnad. Blir den verkligheten inte ledstjärnan i riksdagen nästa mandatperiod och ärenden där börjar hanteras efter våra författningars beredningskrav går Sverige en vansklig framtid till mötes.

Hans Jensevik

Senior analyschef

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

Nyckeltal, inte bara ”nice to have”

Vår företagsläkare heter Torbjörn. Jag konsulterar honom ibland och alltid en gång per år för den vanliga hälsoundersökningen. Varje besök är en upplevelse. Kommunanalytikern möta den diagnostiserande läkaren som under besökets senare del också föreslår åtgärder. Vad Torbjörn inte vet är att jag jobbar på samma sätt men mot kommuner, diagnos av det finansiella läget och förslag på åtgärder.

Få är så skickliga att jobba med nyckeltal som våra läkare. Och de litar på dem. Drar slutsatser av dem och vet vad nästa steg är i undersökningen. De vinner patientens förtroende med denna professionalism. Så jobbar också kommunanalytiker och förtroendet för finansiella nyckeltal ökar. Men vi har långt kvar till läkarnas auktoritet.

Senast tog det lång tid ur en förkylning. Den var på väg ner i bröstet. Normalt ställer man diagnos på sig själv och vet vilka åtgärder som är adekvata men ibland gäller det att veta mer. Var det en lunginflammation? Skulle jag lägga mig eller kunde jag sätta mig i bilen och ta tag i den där kommunen som var i motsvarande dilemma med sina finanser?

Torbjörn lutade huvudet bakåt och granskade mig, ”Tror du att du har feber?”. Jag trodde inte det och ett mätinstrument åkte in i örat. ”Nej, du har 36 och 4:a”. Direkt ett viktigt medicinskt nyckeltal och han kunde gå vidare. ”Ta av skjortan får jag lyssna på dig?”

Förmodligen tänker vi inte på det men feber är ett viktigt medicinskt nyckeltal som säger oss mycket. Men det är ju inte det besked nyckeltalet ger som värde, 36 och 4:a, som är intressant utan att vi har kunskap om nyckeltalets mätstandard. Mellan 36 och 37 grader har vi normalt inte feber och det är den kompletterande kunskap som behövs för att nyckeltalet skall bli meningsfullt och nyttigt. Analys med nyckeltal består alltså av två delar, nyckeltalets uppmätta värde och kunskap om nyckeltalets mätstandard.

Vad har detta med saken att göra? Inte sällan när vi presenterar våra finansiella nyckeltal för en kommun får vi beskedet, ”att vi har många fler nyckeltal i vårt bokslut”. En stolt ekonomichef slår upp en årsredovisning och visar en lång lista. Pekar vi på ett och fråga vad det berättar blir svaret nyckeltalets värde. På frågan om det är bra eller dåligt uteblir ofta svaret. En del förstår inte ens frågan. För en sådan ekonomichef är en årsredovisning full med nyckeltal ”nice to have”, när det gäller att jämföra med andra kommuner.

Som du kanske redan vet innehåller vårt system de fem analysfrågorna kommunskuld, finansiell hälsa, finansiella krisutlösande risker, finansiella möjligheter och ledningsförmåga. Nitton nyckeltal är fördelade på dessa fem frågor. Det leder till ett ratingbetyg.

Läkaretiken innehåller kravet på empati. Det är inkännande förståelse men också att man inte får ljuga eller vara undvikande. Samma etik gäller kommunanalytiker. En gång frågade jag Torbjörn, ”Du ljuger inte för patienten även om denne diagnostiseras som alkoholist?” Svaret förvånade inte, ”Missbrukare är svåra patienter för de är förnekare. Går man på för hårt förlorar man patienten. Men de brukar komma tillbaka, när de inte längre mår bra av missbruket. Då öppnas ett behandlings-”fönster.”

Jag tänkte på politikerna i mina 290 kommuner som jag idag följt genom analyser sedan början av 1991 då Svensk Kommunrating började. Jag möter vanligtvis ledande politiker i mer än hälften av kommunerna som är ekonomiska missbrukare. Med alla dem har jag gått ”vid sidan” och väntat på behandlings-”fönster” sedan 90-talet. Många har jag fått hjälpt.

Det är en styrka att ha en kvalitetssäkrad databas och ett analyssystem och kunna ställa diagnos redan efter fyra minuter när ett behandlings-”fönster” öppnas, exempelvis vid en första telefonkontakt. Där konsultbyråer kan göra en förstudie om två månader för flera hundra tusen kommer vi inom några dagar för en första diagnos med kommunledningen till en låg timkostnad. Den tryggheten finns även i dagens läge när det gäller alla kommuner.

Värre är det på Riksplanet. I Riksdagen sitter 349 som befinner sig i olika grader av maktberusning och ”maktflaskan” består av de opinionsundersökningar som mestadels statsvetare levererar som belöningar fler gånger i månaden. Konsekvenserna av deras kortsiktiga nationella självskadebeteenden sipprar nu ner på kommunal nivå. Det finns sex videos på Youtube som berättar om detta. Du får länken dit här.

Kolla dessa videos och se analysstyrkan i nyckeltal. De är inte bara ”nice to have”.

Hans Jensevik

Senior kommunanalytiker

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

Ska vi ha flera rättssystem?

Veckan som gick (midsommarveckan 2017) tog högste polischefen Dan Eliasson orden ”konkurrerande rättssystem” i sin mun. Killen hade kommit ner på jorden. Nu går det inte länge att förneka verkligheten. Har du tänkt på att det var poliser från Angered i Göteborg som först drev tesen om konkurrerande rättssystem. Sedan flera månader tillbaka. Och nu hade medvetenheten nått polistoppen, dock icke än politiktoppen, Ygeman & Co.

Floda ligger strax nordväst om Angered och i Floda Nyheter fick jag för snart åtta månader sedan in en artikel om just betydelsen av ”konkurrerande rättssystem”. Vill du läsa den och förstå varför just poliserna i Angered med viss framgång börjar bena upp problematiken i Hammarkullen och Lövgärdet så har du länken här.

Mellan 1968 och 1971 bodde jag på femte våningen i ett skivhus på Hjällbo Lillgata 5 mellan just Hammarkullen och Lövgärdet, som redan då började bli ett diasporaområde. Men den historien och varför jag tvingades flytta därifrån ska jag berätta en annan gång.

Du har väl inte missat Patrik Engellaus intervju med mig på tankesmedjan Det Goda Samhället, som när detta skrivs passerar fantastiska 19 000 visningar. Så finns mina fyra föreläsningar i änden på denna länk.

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

Klarar kommunerna invandringen?

Ekonomen Tino Sanandaji har gjort stora insatser att lära oss i Sverige om migration. Inte bara förmedlat ekonomisk teori på ett populärvetenskapligt sätt utan även belyst våra problem med inhemsk ekonomisk statistik. Det ser inte bra ut. Sverige tillhör länderna i Världen där integrationstakten är lägst. Det tar 7 år för hälften av invandrarna att komma i jobb. VARFÖR det är så lämnas obesvarad. I fyra föreläsningar (video) så får du svaret på den frågan. Lokalpolitiker med för litet svängrum (Nr 1). Riksdagsmännen bedriver kortsiktig identitetspolitik utan att det finns ett reformutrymme för det och ur den offentliga sektorns ”lyx”-konsumtion så som äldreomsorg hämtas det pengar (Nr 2). Den tredje föreläsningen behandlar samhällsandan. Losermentaliteten, som är ett resultat av 68-revolten, hämmar utvecklingen. I denna video jämförs Täby och Malmö med Svensk Kommunratings analyssystem (Nr 3). Den fjärde handlar om framtiden och där finns en prognos eller framskrivning på statistik från kommunsektorn hur snabbt våra 290 kommuner blir kopior av Malmö. Den innehåller en analys varför ”Sverige slits isär” och avslutas med tre scenarier (Nr 4).

Publicerat i Okategoriserade | 2 kommentar

Skatteutjämningen gör oss fattigare

Doktoranderna i nationalekonomi Gustav Karreskog och Isak Trygg Kupersmidt har på Timbro nyligen publicerat rapporten ”Kommunalråd utan ansvar”. Rapporten visar hur den nya skatteutjämningen från 1996 har skruvats om till ett system med mycket tillväxthämmande ekonomiska incitament för kommunerna. Det har gått nästan en månad sedan publiceringen. Vad har hänt?

En nyhet är att staten tillsätter en utredning för att se över utjämningen mellan kommunerna men observera att det har med kostnadsutjämningen att göra för att också inkludera invandringens effekter. Kanske kan det komma tilläggsdirektiv om inkomstutjämningens tillväxthämmande konsekvenser. Men sannolikheten är låg för väljarna är felprogrammerade för att ge belöning i röster för initiativtagande parti.

Så debatten efter Timbros initiativ. Den står bl a undertecknad för och du hittar länkarna här och två bloggar har publicerat samma artikel, ”Det goda samhället” och ”Floda Nyheter”.

Hans Jensevik

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

Äntligen! Då är vi tre om utjämningen!

Vad har hänt? Två forskare har förmodligen hittat vad Svensk Kommunrating har skrivit om skatteutjämningen genom åren. De heter Gustav Karreskog och Isak Trygg Kupersmidt och deras rapport ”Kommunalråd utan ansvar” utges på Timbro idag 2016-10-18.

I januari 1996 infördes ett nytt statsbidrags- och utjämningssystem för kommuner och landsting. En del av detta, skatteutjämningen, är extremt fördelningspolitiskt utformat vilket innebär att det har incitament som är lika starkt tillväxthämmande.

I och med studentrevolten 1968 då klasskampen fick sin pånyttfödelse och Palmes variant blev Robin-Hood, att ta från de rika och ge till de fattiga, så har tillväxtpolitiken successivt avvecklats och fördelningspolitiken firat ständiga framgångar. Idag har klasskamp förädlats till identitetspolitik.

De flesta ekonomiska institutioner har sedan 1970-talet genomgått förvandlingen att omformas från tillväxt- till fördelningssystem och frågan är om inte skatteutjämningen var sista spiken i Sverige som ständigt expanderande välfärdsnation.

I stort bygger utjämningen på att de kommunala skattebaserna samlas in till en bidragspåse i Riksdagen och fördelas tillbaka till kommunerna per invånare. Alla har lika skattekraft och vad man kan påverka lokalt är skattesatsen och befolkningsförändringen.

Fråga invånarna om man ska samla in allas inkomster och fördela tillbaka dem till kommunerna i förhållande till befolkningsandel så kommer över 99 procent reflexmässigt säga att det är rättvist och bra! Så ska det vara. Konsekvenserna förstår man inte men nu finns det tre personer som gör det. Häng med du också! Du får här en länk att börja med.

Nu ska Sverige inkludera 1 miljon i utanförskap i en ekonomi som växer extremt sakta. Det hade gått lättare om Sverige sett ut som 1970 med fullt drag i ekonomin. Nu ska alltfler dela på en kaka som inte växer. De som jobbar och betalar skatt kommer att få försörja fler. Även i min senaste kommentar om nuläget finns skatteutjämningen med.

Hans Jensevik

Analyschef

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

Finansiell Rapport Storstockholms 26 kommuner

Nystart sker för Svensk Kommunrating AB under ny ledning med områdesvisa Finansiella Rapporter nu under hösten. Svensk Kommunrating bildades 1991 och har varit verksam sedan dess.

Hur en Finansiell Rapport ser ut kan du se här. Vi har upprättat en för Storstockholms 26 kommuner på bokslut 2012. Vill du köpa en aktuell så finns den också. Ta kontakt med vår nya VD Anders Ekstedt 070-337 32 30.

Det sker nu en växling av kunder från kommuner, som har starka incitament att inte visa sina ekonomiska kort till investerare. Kommuner går mot osäkra ekonomiska tider och vill mörka och investerare bör veta vem man ger sig i lag med – ekonomiskt sett.  Varje krona som investeras i Sverige, investeras i en kommun. Och varje kona bör ge maximal avkastning. Varför, frågar sig investerare och ägare av fastigheter med all rätt, skall vi upprätta investeringskalkyler när vi inte kan uppskatta fastighetens marknadsvärde i olika rumsliga lägen ens några år in i framtiden. Det viktiga är att genom hyresavtal kunna säkra en hög årlig avkastning. Restvärdet efter många år får bli vad det blir. Men är det tänkbart, trots osäkerheten, att öka avkastningen någon procent till per år under många år och nå ett bättre restvärde än tänkt genom att vara rationell i valet av kommun? Finns det ekonomiska och finansiella underlag så att man kan göra bättre val än att kasta pil på kartan? Ja, vi anser att du håller ett sådant underlag i din hand just nu – om du hämtat ner den Finansiella Rapporten. Men den gäller fram till bokslut 2012. Köp en aktuell och investera rationellt.

Hans Jensevik

Analyschef

Publicerat i Okategoriserade | 2 kommentar

Hur blir framtiden i kommunerna, välfärdens verkstadsgolv?

Idag presenterar finansministern ramarna för statens budget. Budskapet är kärvt. Bakgrunden är nedjusterade tillväxtsiffror och ökade åtaganden för kommunerna. Signaler om detta fanns redan under försommaren. Floda Nyheter bad mig redan i juni kommentera två inlägg på bloggen Ledarsidorna.se. Modigt av Floda Nyheter att intressera läsarna för motsatsen till ”Gammalmedia”. Din fråga blir då, ”Behöver jag läsa detta?”. Ja, om du tillhör den skara, som upplever att klyftan växer mellan politikerna i centrum och verkligheten ute i landet.

Sveriges problem handlar om en för stark centralmakt och en för lydig periferi med snedhet i kompetensen.

Läs hela inlägget.

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

Kortanalys video för Södertälje

Här presenteras en finansiell analys av Södertälje kommun!

Det finns redan en för Malmö stad – också på youtube.

Södertälje och Malmö är två kommuner med många invandrade Svenskar. Dessa två kommuner ligger i framkant när det gäller att utveckla parallella samhällen.

I dessa kommuner möter det globala det lokala.

De globala principerna om mänskliga rättigheter och asylrätt möter det utbud av välfärdstjänster, som den nationella välfärdsstaten finansierar genom beskattning av lokalsamhällets medborgare.

Globala rättigheter möter lokala skyldigheter och att den ekvationen inte har en konsistent lösning visar analyserna för Södertälje och Malmö.

Nästa fråga är hur fort denna utveckling går mot ohållbara lägen i våra 290 kommuner?

Här får du även svar på denna fråga.

Analysen avslutas med en noga tidsangiven prognos.

Sammanbrottet inom kommunsektorn sker inom 10 år.

Partierna i Riksdagen sitter passivt och inväntar valet 2018 och hoppas på ett bättre läge därefter. Denna analys visar att tiden för den taktiken finns inte!

Ta tid på dig och ta del av hela analysen så får du förståelse för det aktuella läget och det i en omfattning du inte kan få någon annanstans.

Föreslår att du börjar titta på Södertälje.

Och avslutar med en tittar på några andra intressanta kommuner.

Hans Jensevik
Analyschef Svensk kommunrating

Vi kan kommuner

Publicerat i Okategoriserade | Etiketter , , , | Lämna en kommentar