Det kom ett brev från Tokyo och jag börjar med det:

”Hej!

Ursäkta det plötsliga meddelandet men jag har just spenderat en timme på Kommunratings hemsida, förträfflig information som jag dock inte har användning för annat än för att stilla min egen nyfikenhet. Så jag forskade vidare och såg att vi har en gemensam Facebookbekant i Xxxx Xxxxxxx. Världen är liten.

En liten tanke slog mig när jag tittade på Kommunrating, skulle det inte vara intressant, i ett marknadsföringsperpektiv, att göra en sammanställning av Sveriges kommuners skuld (både aktuella och framtida åtaganden) i en tabell och blanda in Europeiska länder i samma tabell? Hur många Grekland har vi Sverige? Hur många Luxemburg? Osv. Sammanställningen skulle sedan kunna presenteras på ett snyggt sätt och skeppas iväg till svenska dagstidningar som ett pressmeddelande. Förhoppningsvis skulle Kommunrating nå en ny och mångdubbelt större läsekrets.

Som sagt, bara en tanke. Jag är själv utbildad informator och sifferälskare, men har som hobby att kläcka idéer och söka sammanhang.

Mvh, Yyyyy Yyyyyy (fd. Uppsala, nu Tokyo)”

Nej, i Tokyo har du ingen användning för oss men om du kommer hem finns 290 kommuner för dig att lokalisera dig i och du verkar inte tillhöra de som kastar pil på kartan. En timma på våra hemsidor, för du kollade säkert ehandelsplatsen också, visar att du är en person som inte nöjer dig med information utan gärna tar steget in i kunskapsvärlden. På det sättet tillhör du en liten men också växande skara. Svensken i gemen förstår nämligen inte att skilja på informationsvälden och kunskapsvärlden. Men det vet du redan med din bakgrund som utbildad informatör.

Det är strategiskt ingen bra affärsidé för ett kunskapsföretag att göra för många besök i informationsvärlden där det mesta är gratis och inte alltid pålitligt för att inte säga ofta direkt lögnaktigt. Man måste ändå göra det för att hämta kunder till sin egen kunskapsvärld där tjänsterna har nyttig sanningshalt och man kan ta betalt. Man sticker ut lite i informationsvälden gratis och hämtar hem de aktörer som vill veta lite mer än andra och med sin kunskap ”slå” marknaden.

Det du föreslår ovan gjorde vi för något år sedan. Vi publicerade med pressmeddelanden alla kommuners kommunskulder och pekade ut Greklandskommunerna. Jag fick även in en artikel i Dagens Industri (2011-01-12). Det är därför du nu kan använda begreppet svenska Greklandskommuner på ett meningsfullt sätt. Vi sätter standarder.

Vad vi nu sticker ut med i informationsvärlden för att attrahera kunder är vår heta ratinglista men den kommer inte heller att vara gratis så länge till. Vill du läsa vårt senaste nedslag i informationsvärlden så är det en artikel på Newsmill och kommunala pensioner. Länken är:

http://newsmill.se/artikel/2012/01/14/m-nga-kommuner-investerar-ihj-l-sig-och-andra

När du återkommer från Tokyo ska Du bo, äga fast kapital, villa, bostadsrätt, företagsfastigheter i kommen med rating A. Där är sannolikheten störst att du får uthållig god service. Du skall välja att investera i och utveckla långsiktiga affärsrelationer med sådana kommuner. Och vilka dessa kommuner är finns det numera kunskap om. Information räcker inte.

Sedan tror jag inte det kommer att stå informatör på ditt visitkort om tio år. De som inte tagit steget över till kunskapsvärlden kommer inte att tjäna några pengar.

Hans Jensevik

Vi kan kommuner

Nacka höjer skatten 0,35 procent eller med 35 öre, som det ibland fortfarande står fastän vi gått över till att ange den kommunala skattesatsen i procent. Det motsvarar i pengar 65 miljoner kronor.

Man kan läsa att svensken är dålig i matematik, kan inte hantera miniräknare och blir lurad av de flesta när det gäller ekonomi. Speciellt aktörer inom finanssektorn utmärker sig. Men hur är det med kommunpolitiker? Vad säger en överslagskalkyl?

Nackas totala intäkter under 2010 uppgår till 4 600 miljoner kronor. En (1) procent av detta är 46 miljoner kronor. Vad som fattas är 1,4 procent av kommunens totala omsättning i förvaltningarna. Det är inte mycket. Det närmar sig felräkningsmarginalerna. Det klart att det går att prioritera in det om den politiska viljan finns.

I Nacka, berättar vårt expertsystem, finns det överkostnader i verksamheterna på 855 miljoner kronor. Det skall ställas mot behovet 65 miljoner kronor. Beloppet 65 miljoner kan plockas ur överkostnaderna 13,2 gånger. Det är således 13,2 gånger effektivare att pressa ner kostnaderna än att höja skatten. I varje fall är det så rent kalkylmässigt sett.

Avgiftspotentialen anges till 123 miljoner kronor. Beloppet 65 miljoner kan plockas ur denna potential 1,9 gånger. Det är således 1,9 gånger effektivare att höja avgifter än att höja skatten, också rent kalkylmässigt sett.

Sammantaget är andra åtgärder än att höja skatten med 0,35 procent 15,1 gånger effektivare.

Svensk Kommunrating har funnits i mer än 20 år. När kommuner står inför skattehöjningar har förr i tiden våra säljare tagit kontakt med kommunen för att föreslå att man låter analysera sin ekonomi och sina finanser. Det är sällan välkommet. Kanske skall man vända sig direkt till kommunens väljare med lite kalkylfakta, som här?

Vi kan kommuner.

Hans Jensevik

Vilka banker sitter på de största volymerna grekiska statspapper? I veckan kom beskedet (4/10, 2011) att Dexia är illa ute igen. Regeringarna i Belgien och Frankrike säger sig garantera bankens vidare existens. Det blir andra gången som de räddar Dexia undan en konkurs. Redan 2008 var banken en av de första i Europa att få statligt stöd.

Dexia var verksamt i Sverige i slutet av 1990-talet och hade kontakt med Svensk Kommunrating för riskklassning av svenska kommuner. Men det blev inte mycket av den varan. De lämnade oss med beskedet att de skulle låna ut till kommuner som fick lån av Kommuninvest. Hände det något med en sådan kommun skulle svenska staten inte bara rädda Kommuninvest utan också Dexia. Ska vi vara förvånade över att Dexia blev första bank i akutkön?

Denna text finns i ledaren till Kommunexperten nr 9, 2011 som i digital form distribuerades idag 2011-10-13. Papperstidningen når prenumeranterna i början av nästa vecka.

Vi kan kommuner!

Hans Jensevik

En slipsten kan dras på olika sätt, fick jag lära mig i min ungdom, arbetande vid veven. Gunnar Örn, Dagens Industris makroekonomijournalist har skrivit en listig artikel om Kommuninvest i Örebro under rubriken ovan, ”Så byggs en skuldunion” i gårdagens DI, 20110920, sidan 33. Den artikel, som undertecknad fick publicerad i DI, 20110112 är mer rak på sak och lämnar inte så mycket öppet för läsaren.

Gunnar Örn börjar från början. Han beskriver hur flertalet svenska kommunerna och landsting har byggt upp ett finansbolag och skapat mekanismer så detta kan låna till låg ränta och förmedla billiga lån till alla medlemskommuner utan den del av riskklassningen som innehåller momentet om man blir överbelånad. Det krävs makromodeller för kommuner för att kunna mäta belåningsgrad. Det gäller att tillämpa ett ekonomiskt solvenstänkande och använda speciella kalkyler för att kunna ”räkna hem” en kommun som rimligt belånad. Uppenbart kan inte Kommuninvest detta eller så bortser man från det. Det är lätt för kommuner att rekvirera lån.

Att det finns överbelånade greklandskommuner i medlemsskaran får läsaren alltså lista ut själv. Kanske kommer Gunnar Örn att skriva fler artiklar i DI där dessa kommuner listas men också vilka finansiellt starka kommuner med stora kassabalanser som kommer att få infria den solidariska borgen om något händer i Kommuninvest. För de starka och solidariska kommunerna är det givetvis ett bekymmer att en växande skara spelar moralisk hasard genom överbelåning men de tiger och vet att Kommuninvest är systemviktig för Sverige. De starka spelar i sin tur hasard med staten och givetvis riskerar staten som sista utpost att bli finansiell städgumma. Tänk om staten som värnare av allas vår framtida välfärd tydligt deklarerade att man inte kommer att upprätta en statlig skuldakut för kommunsektorn med en pipeline till statskassan. Kommuninvest är och förblir kommunpolitikernas baby.

Behöver vi skriva att Svensk Kommunrating har alla kommuners aktuella belåningsgrad.

Vi kan kommuner

Hans Jensevik

Måndagen den 12 september 2011 genomfördes en presskonferens i Stockholm där Huddingepartiet och Svensk Kommunrating stod som inbjudare. Hela presskonferensen med åtföljande seminarie spelades in och finns nedan.

Presentationen är uppdelad i fem delar. Vi beklagar att ljudkvaliteten inte är bra. Filmerna går att få i HD upplösning genom att klicka på upplösningsknappen nere till höger när filmen startat.

Du kan se alla klipp i en spellista på Youtube här eller klicka på filmerna nedan.

Är den svenska modellen, välfärden och livsstilen värd att försvara? Vi i Svensk Kommunrating tycker det. Det innebär att uppmärksamma och bidra till att undanröja framtida hot. Något som inte alltid är populärt men nyttigt. Speciellt har den irritation, som våra återkommande inslag om vådan av offentliga företags överbelåning efter flera år vänts till en respektens acceptans och vi känner vinden i ryggen igen.

Nu, under veckorna 33 till 35, kan du gratis ta del av en ny lista över kommunskulderna för alla kommuner på den hemsida du nu besöker, klicka på ”Rating” uppe till vänster och därefter ”Årets analysarkiv” upp till höger.

Vad du hämtar ner är en fackartikel ur den just utkomna Kommunexperten, nr 7. I den refereras till den artikel i analystidningen där Bergs kommun analyseras. Där illustreras hur svenska kommuner blir överbelånade genom att utan restriktioner kunna rekvirera lån från kommunernas finansbolag Kommuninvest i Örebro.

Lilla Berg med drygt 7 350 invånare och en minskande befolkning i en årstakt på 60 personer (cirka 10 procent på 10 år) har lånat 100 miljoner kronor under 2010. Vem kommer att betala detta lån i framtiden?

Vem minns inte subprimelånen som stjälpte de två amerikanska bostadslåneinstituten Freddie Mac och Fannie Mae. När de beviljade ett subprimelån till en villaägare skedde ingen bedömning av dennes kreditvärdighet. Tanken bakom var att värdet på den mindre bemedlade kundens tillgångar skulle öka och att låntagaren därmed skulle ha ekonomiska möjligheter att ta ytterligare lån för att betala de tidigare skulderna.

Mot denna bakgrund är frågan om Kommuninvest idag beviljar kommunala subprimelån till sina medlemskommuner? Ska Berg med en minskande befolkning ha en framtida värdeökning på sina tillgångar som skapar ett finansiellt perpetuum mobile? Det fungerade inte i USA. Varför skulle det fungera i Sverige? Och om det inte gör det här, hur mycket välfärd kommer det att kosta den som får betala?

Frågan vem som kommer att betala är relevant då det mellan medlemmarna i Kommuninvest finns en solidarisk borgen som gör Kommuninvest kreditvärdig. Det finns många skötsamma kommuner i Kommuninvest med hyfsade kassabalanser och det reser frågan om vissa medlemmar spelar moralisk hasard med dessa kassor som insats.

Det ständiga svaret på våra frågor är att staten räddar Kommuninvest om det händer något i framtiden. Vi frågar ständigt finansminister Anders Borg om staten kommer att göra det och har hittills inte fått något svar. Ett klart nej från Borg skulle spara mycket framtida välfärd. Men Anders Borg uppträder bara oroligt och det beror väl på att om den samlade kommunskulden skulle läggas till den svenska statsskulden så skulle det se helt annorlunda ut för Sverige. Då skulle han inte kunna påstå att det går så bra för Sverige längre.

Maila mig på hans.jensevik@kommunrating.se och jag studsar tillbaka en analysartikel för Bergs kommun gratis till dig.

Vi kan kommuner  

Hans jensevik

Nu har EU:s större banker stresstestats. Men det har inget med krisen inom EU att göra som beror på överbelånade stater som Grekland m fl. Svensk Kommunrating har sedan länge påtalat att det finns överbelånade svenska kommuner. I EU köper politikerna tid och i Sverige tiger riksdag och regering.

Det är ett intressant spel mellan finansmarknadens aktörer som hatar finansiell osäkerhet och politiker som inte vill fatta beslut förrän de måste. De första vill ha stabila regelverk och klara besked i god tid så framtiden kan förutses. De senare tror sig kunna hantera frågorna när de blir akuta och anser sig kunna prata förstånd med finansmarknadens aktörer. Speciellt lustigt är det nu när Europas politiker tror sig kunna reglera eller förhandla om hur de tre stor ratingföretagen Standard & Poor´s, Moody´s och Fitch, alla hemmahörande i USA, skall sätta ratingbetyg på EU:s stater. Det senare påminner om när Svensk Kommunrating blir uppringd av kommuner i Sverige som anser att det inte är tillåtet för oss att finansiellt granska och riskklassa dem. Stockholm hotade med rättsprocess.

Nu pratar man yrvaket om EU som en federation av stater. Visst, EU blev i praktiken en federation när all länder inom valutaunionen garanterade Greklands statsskuld. Det skedde för mer än ett år sedan (se denna blogg maj 2010). Nu köper EU:s centralbank de utsatta ländernas statspapper, vilket i praktiken innebär att de stora privata bankerna får sina statspapper inlösta och de nya som utges köps av skattebetalarna via EU:s centralbank. Inom EU har politikerna i princip brutit mot alla ekonomiska regler som uppsattes för att valutaunionen skulle fungera som ett samarbete mellan fria och suveräna stater.

I Sverige ser vi ”grandet i vår broders öga men inte bjälken i vår eget”. De mer än 240 kommunerna inom Kommuninvest, som är kommunernas finansbolag, och övriga medlemmar har ingått en solidarisk borgen med varandra. Är inte det i princip att man upprättat en kommunal federation mellan dessa kommuner? Man garanterar som staterna i EU varandras skulder.

Delat ansvar leder genast till möjligheterna för moraliska hasardspel från mindre ansvarsfulla och fräcka medlemmar. Man gör som Grekland, lånar snabbt upp så mycket att man blir överbelånad. Det senare innebär att man får en skuld som omgivningen inser att man är chanslös att betala. När sedan andra tvingas betala sker stora omfördelningar av välfärd från de skötsamma till de slösaktiga. I den politiska retoriken tar man från de rika och ger till de fattiga.

Särskilt i ett land som Sverige där ”Robin-Hood”-metaforen används av alla partier kan moralisk hasard bedrivas i dess skugga i stor omfattning. Det finns överbelånade kommuner i Sverige och den skaran växer då det är fritt fram från kommuner inom Kommuninvest att rekvirera lån från finansbolaget.

I EU vet vi att det blir skattebetalarna som får betala. Det skall bli intressant att se vilka som kommer att få betala för överbelånade kommuner i Sverige. Kommuninvest kallar sig Sveriges Kommungäld och frågan är om inte detta är ett moraliskt hasardspel med Riksgälden. När det börjar krisa hoppas man bli inlyft i Riksgälden.

Vi kan kommuner!

Hans Jensevik