De flesta framtidsbedömningar som görs av myndigheter, banker, organisationer, m fl landar i en bedömning av ett ”reformutrymme”. Alla vill ju höra att det finns pengar över för en bättre framtid. Det är en typ av korrekta drömmar, som inte minst våra politiker vill höra. De vill ju kunna lova väljarna en bättre framtid. Låt oss granska dessa drömmar då Svensk Kommunrating har verkligheten som affärsidé. Vad säger statistiken?

Sverige står still

Hur har utvecklingen i Sverige varit de senaste fem åren? Du har det i tabellen nedan. Blå siffror för 2012 är prognos.

Bruttonationalproduktens tillväxt i procent finns i översta raden. Minns du att vi hade negativ tillväxt 2008 och 2009? Det pratas det inte mycket om men alla vet rekordsiffran plus 5,3 procent 2010 som ofta nämns. I genomsnitt var BNP-tillväxten dessa fem år 0,8 procent och nollprognosen för 2012 kan snart komma att få ett negativt förtecken om nedjusteringarna av olika bedömares prognoser fortsätter.

Vad vi har att röra oss med skall räknas per invånare. Rätt mått eller nyckeltal är BNP per invånare. BNP ska justeras med befolkningstillväxten. Den senare skall räknas av. Du har befolkningsökningen i rad två. Den ligger i genomsnitt i underkant av den genomsnittliga BNP-tillväxten om vi förutsätter att ökningen 2012 blir försiktiga 0,7 procent. 

Vi kan konstatera att Sverige ekonomiskt sett för närvarande står stilla. Vi pekar finger åt andra länder som har BNP-tillväxten under 2 procent och menar att det inte är en tillräcklig ekonomisk fart för att generera nya jobb och klara arbetslösheten. Hur är det i Sverige?

 Hur ser det ut långsiktigt?

Har Sverige en långsiktig ekonomisk tillväxt över 2 procent per år så att tillräckligt med jobb skapas varje år? I denna siffra ligger antagandet att den långsiktiga arbetsproduktiviteten växer med 2 procent per år. Det betyder att 2 procent av jobben rationaliseras bort varje år. Är arbetskraftsvolymen konstant så ökar arbetslösheten med 2 procent per år. Men med ett efterfrågetryck i ekonomin motsvarande en ekonomisk tillväxt på 2 procent så behålls full sysselsättning vid konstant arbetskraftsvolym. Givet att det rådde full sysselsättning i utgångsläget.

Nu har vi arbetslöshet i utgångsläget och speciellt hög är den för våra ungdomar. Befolkningen och därmed arbetskraften växer förmodligen i en takt i underkant av 1 procent, jmf tabellen ovan. Anta att produktiviteten växer med 2 procent per år. Då krävas en ekonomisk tillväxt på 3 procent per år för inte arbetslösheten skall öka. Helst skulle tillväxten behöva vara upp emot och över 4 procent per år för att också skapa jobb till alla arbetslösa.

 Sveriges genomsnittliga långsiktiga tillväxt de senaste 20 åren ligger på nivån 2 procent i snitt och justerat för befolkningstillväxten blir den bara cirka 1,2 procent. Produktivitetsutvecklingen är högre och logiskt sett ska Sverige ha en växande arbetslöshet och har det. Politiken att matcha de arbetssökande med hjälp av jobbcoacher fungerar inte då det helt enkelt inte finns en tillräcklig snabb tillväxt av nya jobb.    

Om det inte är fel på utbudssidan av arbetsmarkanden utan det är fråga om otillräcklig efterfrågan på arbetskraft, dvs för få jobb genereras, hur ska ekonomin stimuleras? Hur får man upp tillväxten?

Hur kan efterfrågan stimuleras?

Vilka delar av efterfrågan kan stimuleras? Det är bara två, konsumtion och investeringar. Konsumtionen är politikernas favorit då beslut får omedelbart genomslag i ökad disponibel inkomst eller ökat offentligt utbud till klart utskiljbara väljargrupper. Lika snabbt ger det utslag i opinionsundersökningar och vid val. Det jagas ständigt reformutrymme och för satsningar räcker oftast en inbillning om ett sådant.   

Investeringar har en helt annan karaktär. Mellan beslut och verkställighet finns en stor tidsmässig differens och väljarnas minne är kort. Satsningar genom investeringar kan inte räknas hem av de olika partiernas strateger i ökat antal röster. Därför är den gamla världens ekonomier underinvesterade och även är det så i Sverige. Lite snö och resenärerna fryser på perrongerna.

Sveriges läge unikt

Sverige är undantaget. Sverige har ordning på ekonomin men kan inte stimulera genom ökad konsumtion då det skulle kräva skattehöjningar. Däremot skulle Sverige kunna låna till massiva investeringar i offentlig infrastruktur men det sker inte av skäl som nämnts ovan. I stället sparar politikerna för att skapa ett reformutrymme för konsumtionsstimulanser till nästa val. Kommunalpolitikerna får ta hand om den ökande arbetslösheten och försörjningsstöden (som tidigare kallades socialbidrag) växer okontrollerbart i många kommuner. Makten går före välfärdsbygge och lokalpolitikerna får som vanligt ta konsekvenserna och framstår som de politiskt handfallna.

 Alltså! Investeringar ger tillväxt. Tillväxt ger framtida reformutrymme. Tyvärr är detta ingen acceptabel lösning för dagens medialt styrda kvartalspolitiker. Ordet tillväxt har också negativ klang i politiken. Fördelningspolitik, att ta från de rika (ofta skötsamma) och ge till de fattiga (ofta misskötsamma) ger rösterna. 

Hans Jensevik

Vi kan kommuner

Svensk Kommunrating träffade på den första räntesnurran i Linköping i mitten av nittiotalet när vi byggde vårt analyssystem för kommuner. Det fanns reverser utställda på de kommunala bolagen. De senare stod i skuld till kommunen. Först måste denna typ av transaktion få en benämning och vi valde begreppet förmedlat lån därför att det beskrev vad det rörde sig om. Det är allmänt vedertaget idag. Kommunen kunde ses som en intern bank som gav sina bolag interna krediter. Snart stod det klart att de kunde uppkomma på olika sätt och att de också kunde vara fiktiva. Det senare innebar att de uppstod utan att det utväxlades några betalningsmedel så som pengar.

Räntesnurror som företeelse är mycket vanliga och finns i stort sett överallt i vår ekonomi. Till och med vid arvskiften då tillgångar inte omedelbart kan delas är reverslån vanliga och det utgår ofta ränta enligt olika principer. Vad som sticker i ögonen är höga räntor på fiktiva lån som har tillkommit för att överföra stora värden mellan olika aktörer. Det är i det senare syftet som de även är vanliga inom kommunsektorn.

Täpps dessa möjligheter till på fel sätt kan det få stora konsekvenser för cirka hälften av Sveriges kommuner och även balansen i den svenska ekonomin då stora låneskulder skall positioneras om och sannolikt stora delar av de fiktiva lånens omvandlas till reella penninglån. I det senare fallet kan det bli stora undanträngningseffekter på den svenska finansmarknaden när kommunsektorn behöver låna mycket under kort tid.

Volymen förmedlade lån i våra 290 kommuner är 127,8 miljarder kronor. Summan av alla långa skulder är 128,8 miljarder kronor. Antalet kommuner med förmedlade lån är 172 och kommuner med förmedlade lån som är större än 10 miljoner kronor är 143 stycken. Det är många aktörer och stora belopp som skall hanteras då en lag som exempelvis gör ränteavdrag på fiktiva lån eller alla typer av förmedlade lån olaglig. Volymen fiktivt förmedlade lån är 42,1 miljarder kronor. Minst detta belopp kommer förmodligen att bli föremål för omdisponeringar. Siffrorna gäller för 2010 och är från Svensk Kommunratings kvalitetssäkrade databas genom jämförelse med alla kommuners årsredovisningar.

Det finns i princip två sätt att hantera dessa fiktivt förmedlade lån, endera lånar bolagen upp motsvarande belopp och levererar in till kommunen eller så väljer kommunen att omvandla dem till eget kapital i bolagen. I det första fallet får kommunen stora kassabalanser att hantera så de ger en god avkastning och i det andra fallet skall man ta ut en skälig avkastning på mycket stora volymer eget kapital i de egna ägda bolagen.

Vad händer i Sverige om kommunala bolag går ut och lånar upp 42 miljarder kronor som sedan kommunerna skall upphandla förvaltning av hos olika finansiella aktörer? Det är det mest troliga fallet. Politikerna vill kontrollera pengarna för att efterhand investera dem – förnuftigt. Det är inte särskilt attraktivt att binda dem som eget kapital i de kommunala bolagen då höga vinster i absoluta tal kommer att sticka avgiftskollektiven till dessa bolag i ögonen. Det kommer att vara politiskt svårt att få avkastning på kapitalet den vägen. Vi får en välkänd typ av debatt som till och med kan locka rikspolitiker att agera igen.

Vad är egentligen dessa 42 miljarder kronor i fiktivt förmedlade lån? Det tredje alternativet och det mest ekonomiskt robusta vore att se dessa 42 miljarder som den kommunala personalens framtida avtalspensionspengar, dvs som en likvid balanspost till kommunernas avtalspensionsskulder. Kommuner kan ”köpa bort” stora delar av sina pensionsskulder. Åter igen finns anledning och fråga var de kommunala facken är i denna fråga? Intresset för sina medlemmars framtida välfärd är minst sagt ljummet. 

En kommun som omvandlat förmedlade lån till eget kapital är Huddinge kommun. Det finns analysartiklar om detta i analystidningen Kommunexperten (6/2008 och 4/2010) som kan köpas på www.ehandel.kommunexperten.se/analyser.php.  Men det finns också en hel presskonferens inspelad på denna hemsida, se Skr play arkiv. Huddinges bostadsbolag Huge har hamnat i finansiella svårigheter och kommunen har ansett sig tvingad ta ”personalens avtalspensionspengar” för att öka bolagets egna kapital.

En kommun som föredömligt använt räntesnurror under flera år och blivit skuldfri är Östersund. Även för Östersund finns två analyser (3/2008 och 2/2011) som kan köpas på www.ehandel.kommunexperten.se/analyser.php och som beskriver hur Östersund agerat.

Hans Jensevik

Vi kan kommuner

Tufft ekonomiskt läge 2013
Har du tänkt på att det är politikerna som VILL och tjänstemännen som KAN. Så skall det också vara. Nu är det ett svårare läge i kommunalekonomin efter en nedjusterad skatteprognos från Sveriges Kommuner och Landsting. Politiker mobiliserar vilja, majoriteter spricker och ekonomichefers budskap är att det fattas tuffa x miljoner kronor 2013 och att det åligger politiker att prioritera. Rubrikerna handlar om detta och så kallade ”sparpaket”. Hur är det i din kommun?

Kunskap om kostnadspress
En av våra kunder hoppade av efter 15 analyser, 15 år i följd för två år sedan. De hade infört en vass organisatorisk lösning. Efter ett års paus är de tillbaka med kravet att vårens analys skall ha fokus på kunskap om kostnadspress. En ny organisation med samma personal innebär ingen förändring. En ny organisation blir bara vassare med tillskott av ny kunskap och förändrade attityder. Placera om personalen i nya rutor i en ny organisation räcker inte.

Vi samlade ihop artiklarna om ämnet kostnadspress i Kommunexperten och de var många. Nu finns en serie om tjugo bilder som visar allt vad som finns att tänka på vid kostnadspress. Bli inte orolig nu. Ökad kostnadseffektivitet är en del av kostnadspress. Det handlar om sätten HUR man kan göra.

Helhetsgrepp på läget
En annan kund i samma läge har tagit ett helhetsgrepp på läget. För några veckor sedan satte de alla arbetsledare på skolbänken för en analysdag om hur ekonomin såg ut och en genomgånga av vår utbildning i kostnadspress. Det gäller att både motivera (varför) och tillföra kunskap (hur).

Själva har politikerna just deltagit i en tvådagarskonferens tillsammans med analytiker från oss. De fick en fullständig genomgång av det ekonomiska läget för att i samsyn göra behövliga prioriteringar och ta med sig en läxa hem till tjänstemännen. Kommer läxan att genomföras? Vi vet i alla fall att kunskapen om kostnadspress finns hos tjänstemännen i kommunen.

Situationsanpassat ledarskap
Det är enkelt. Det finns två viktiga verb att jobba med vid situationsanpassat ledarskap, att vilja och att kunna. Det har väglett Svensk Kommunratings insatser i mer är tjugo år.

Du som politiker måste ha viljan. Vi tillför vår unika kunskap.

Hans Jensevik

Vi kan kommuner

Det kom ett brev från Tokyo och jag börjar med det:

”Hej!

Ursäkta det plötsliga meddelandet men jag har just spenderat en timme på Kommunratings hemsida, förträfflig information som jag dock inte har användning för annat än för att stilla min egen nyfikenhet. Så jag forskade vidare och såg att vi har en gemensam Facebookbekant i Xxxx Xxxxxxx. Världen är liten.

En liten tanke slog mig när jag tittade på Kommunrating, skulle det inte vara intressant, i ett marknadsföringsperpektiv, att göra en sammanställning av Sveriges kommuners skuld (både aktuella och framtida åtaganden) i en tabell och blanda in Europeiska länder i samma tabell? Hur många Grekland har vi Sverige? Hur många Luxemburg? Osv. Sammanställningen skulle sedan kunna presenteras på ett snyggt sätt och skeppas iväg till svenska dagstidningar som ett pressmeddelande. Förhoppningsvis skulle Kommunrating nå en ny och mångdubbelt större läsekrets.

Som sagt, bara en tanke. Jag är själv utbildad informator och sifferälskare, men har som hobby att kläcka idéer och söka sammanhang.

Mvh, Yyyyy Yyyyyy (fd. Uppsala, nu Tokyo)”

Nej, i Tokyo har du ingen användning för oss men om du kommer hem finns 290 kommuner för dig att lokalisera dig i och du verkar inte tillhöra de som kastar pil på kartan. En timma på våra hemsidor, för du kollade säkert ehandelsplatsen också, visar att du är en person som inte nöjer dig med information utan gärna tar steget in i kunskapsvärlden. På det sättet tillhör du en liten men också växande skara. Svensken i gemen förstår nämligen inte att skilja på informationsvälden och kunskapsvärlden. Men det vet du redan med din bakgrund som utbildad informatör.

Det är strategiskt ingen bra affärsidé för ett kunskapsföretag att göra för många besök i informationsvärlden där det mesta är gratis och inte alltid pålitligt för att inte säga ofta direkt lögnaktigt. Man måste ändå göra det för att hämta kunder till sin egen kunskapsvärld där tjänsterna har nyttig sanningshalt och man kan ta betalt. Man sticker ut lite i informationsvälden gratis och hämtar hem de aktörer som vill veta lite mer än andra och med sin kunskap ”slå” marknaden.

Det du föreslår ovan gjorde vi för något år sedan. Vi publicerade med pressmeddelanden alla kommuners kommunskulder och pekade ut Greklandskommunerna. Jag fick även in en artikel i Dagens Industri (2011-01-12). Det är därför du nu kan använda begreppet svenska Greklandskommuner på ett meningsfullt sätt. Vi sätter standarder.

Vad vi nu sticker ut med i informationsvärlden för att attrahera kunder är vår heta ratinglista men den kommer inte heller att vara gratis så länge till. Vill du läsa vårt senaste nedslag i informationsvärlden så är det en artikel på Newsmill och kommunala pensioner. Länken är:

http://newsmill.se/artikel/2012/01/14/m-nga-kommuner-investerar-ihj-l-sig-och-andra

När du återkommer från Tokyo ska Du bo, äga fast kapital, villa, bostadsrätt, företagsfastigheter i kommen med rating A. Där är sannolikheten störst att du får uthållig god service. Du skall välja att investera i och utveckla långsiktiga affärsrelationer med sådana kommuner. Och vilka dessa kommuner är finns det numera kunskap om. Information räcker inte.

Sedan tror jag inte det kommer att stå informatör på ditt visitkort om tio år. De som inte tagit steget över till kunskapsvärlden kommer inte att tjäna några pengar.

Hans Jensevik

Vi kan kommuner

Nacka höjer skatten 0,35 procent eller med 35 öre, som det ibland fortfarande står fastän vi gått över till att ange den kommunala skattesatsen i procent. Det motsvarar i pengar 65 miljoner kronor.

Man kan läsa att svensken är dålig i matematik, kan inte hantera miniräknare och blir lurad av de flesta när det gäller ekonomi. Speciellt aktörer inom finanssektorn utmärker sig. Men hur är det med kommunpolitiker? Vad säger en överslagskalkyl?

Nackas totala intäkter under 2010 uppgår till 4 600 miljoner kronor. En (1) procent av detta är 46 miljoner kronor. Vad som fattas är 1,4 procent av kommunens totala omsättning i förvaltningarna. Det är inte mycket. Det närmar sig felräkningsmarginalerna. Det klart att det går att prioritera in det om den politiska viljan finns.

I Nacka, berättar vårt expertsystem, finns det överkostnader i verksamheterna på 855 miljoner kronor. Det skall ställas mot behovet 65 miljoner kronor. Beloppet 65 miljoner kan plockas ur överkostnaderna 13,2 gånger. Det är således 13,2 gånger effektivare att pressa ner kostnaderna än att höja skatten. I varje fall är det så rent kalkylmässigt sett.

Avgiftspotentialen anges till 123 miljoner kronor. Beloppet 65 miljoner kan plockas ur denna potential 1,9 gånger. Det är således 1,9 gånger effektivare att höja avgifter än att höja skatten, också rent kalkylmässigt sett.

Sammantaget är andra åtgärder än att höja skatten med 0,35 procent 15,1 gånger effektivare.

Svensk Kommunrating har funnits i mer än 20 år. När kommuner står inför skattehöjningar har förr i tiden våra säljare tagit kontakt med kommunen för att föreslå att man låter analysera sin ekonomi och sina finanser. Det är sällan välkommet. Kanske skall man vända sig direkt till kommunens väljare med lite kalkylfakta, som här?

Vi kan kommuner.

Hans Jensevik

Vilka banker sitter på de största volymerna grekiska statspapper? I veckan kom beskedet (4/10, 2011) att Dexia är illa ute igen. Regeringarna i Belgien och Frankrike säger sig garantera bankens vidare existens. Det blir andra gången som de räddar Dexia undan en konkurs. Redan 2008 var banken en av de första i Europa att få statligt stöd.

Dexia var verksamt i Sverige i slutet av 1990-talet och hade kontakt med Svensk Kommunrating för riskklassning av svenska kommuner. Men det blev inte mycket av den varan. De lämnade oss med beskedet att de skulle låna ut till kommuner som fick lån av Kommuninvest. Hände det något med en sådan kommun skulle svenska staten inte bara rädda Kommuninvest utan också Dexia. Ska vi vara förvånade över att Dexia blev första bank i akutkön?

Denna text finns i ledaren till Kommunexperten nr 9, 2011 som i digital form distribuerades idag 2011-10-13. Papperstidningen når prenumeranterna i början av nästa vecka.

Vi kan kommuner!

Hans Jensevik