Sveriges svarta svan i Örebro

Sverige anses vara föregångare när det gäller förmedling av billiga lån till kommuner genom kreditmarknadsbolaget KommunInvest som ägs av 276 kommuner och landsting. Men detta bolag har svårigheter vid kreditprövningen och antalet överbelånade kommuner växer i Sverige. Det finns inte bara en bostadsbubbla i Sverige utan även en kommunbubbla. Ännu har inget hänt. Men hur allvarligt är läget? Finns förebilder?

Det händer i omvärlden
Det är metodiskt svårt att bedöma när en kommun blir överbelånad. Därför hinner kreditförlusterna bli stora. Detta är ett känt problem världen över och många banker i USA och inom EU är med och hanterar kriser i sina kundkommuner. Denna hantering har samhällsekonomiska kostnader, dels genom undanträngd offentlig verksamhet när lån ska betalas tillbaka, dels genom statliga insatser då kreditgivarnas egna kapital ska återskapas, dvs när de rekapitaliseras.

I Europa är Dexia Crédit Local den mest kända kommunbanken som fick EU:s tillstånd så sent som i december 2012 att bli ytterligare rekapitaliserad av de Belgiska och Franska regeringarna. Och innan detta skedde var det kris. KommunInvest är ett parallellfall och frågan är om det även här måste bli kris först.

Hur blir det såhär?
Politiskt styrda kreditgivare utvecklar felaktiga drivkrafter. Restriktivitet när lån ges baserad på bedömningar av en kommuns amorteringsförmåga kostar röster. Bevekelsegrunderna blir därför de omvända, nämligen att hellre fortsätta förse sig själv och andra kommuner med billiga lån så länge det går. I Robin-Hood-länder finns dessutom en välgrundad förhoppning att någon annan skötsam, som kan anses som rik, tvingas betala vid kriser. Det finns därför också ett moment av moralisk hasard i drivkrafterna bakom en slapp kreditprövning.

Händelser utomlands lär oss är att initiativet att hantera en finansiell risk inte sker inifrån den organisation det gäller. Fasaden hålls tills krisen är ett faktum. Därigenom maximeras de samhällsekonomiska kostnaderna. Hos oss drabbas kanske inte bara de överbelånade kommunernas barn- och äldreomsorg den dag då KommunInvest ska rekapitaliseras.

Är denna kommunala bubbla farlig?
Det är svårt att säga. Den nödlidande delen av subprimelånen till bolånekunderna i USA, som 2008 utlöste den internationella krisen var i volym inte större än kursrörelsen på aktiemarknaden i USA under en normal handelsdag. Det behövdes således inte mycket för att utlösa en kris när nervösa finansiella aktörer hade flera bubblor att hålla reda på. Det går att förutsäga en kris genom att indikera en bubbla men det går inte att ange när den kommer att ske och vilken omfattning den får. Läget i KommunInvest är således ohållbart men det går inte att ange ett datum när förtroendekrisen inträder.

Bubblan kan beräknas
Man kunde räkna ut storleken på subprimbubblan i USA. Det går också att beräkna storleken på kommunbubblan i Sverige. Svensk Kommunrating kan göra det med sitt expertsystem och sin databas för alla 290 kommuner. Kommunskulden (brutto) definieras som summan av alla framtida åtaganden och det är summan av skulder, borgen och pensionsskuld. Kommunskulden netto per invånare är det relevanta ekonomiska nyckeltalet och en sådan skuld över 38 500 kronor per invånare bör ses som en kommuns konsumtionsskuld, dvs den delen av kommunskulden som utgör en överbelåning och som skall klaras av genom extra amorteringar. En summering av alla kommuners konsumtionsskulder ger idag ett värde på 30,1 miljarder (30 060 miljoner) kronor. Medlemskommunerna i KommunInvest har en konsumtionsskuld på 29,3 miljarder (29 278 miljoner) kronor och det är givetvis där de finns.

En stor del av dessa 29,3 miljarder kan återvinnas från de berörda kommunerna genom extra amorteringar men det blir pressat för dem i ett land med låg ekonomisk tillväxt, växande arbetslöshet och stigande bidragskostnader, som redan nu trycker hårt på barn- och äldreomsorgen i flertalet kommuner.

Har Sverige beredskap?
Myndigheterna låter lokalpolitikerna i KommunInvest hållas men det finns viss beredskap. Riksbanken har nyligen ökat valutareserven med 100 miljarder kronor. Detta kan ses som en logisk åtgärd för att positionera Sverige finansiellt rätt inför vad som förr eller senare måste hända i KommunInvest. Det sker genom en upplåning via Riksgälden. Därmed ökar statsskulden lika mycket. Med SAAB-konkursen som förebild blir det troligtvis Riksgälden som tar hand om KommunInvest när förtroendekrisen kommer i det fall problemen inte hanteras förebyggande. Riksbanken får ansvara för likviditetsförsörjningen.

Det finns speciellt många överbelånade kommuner i Närke där KommunInvest startade sin verksamhet. Det är logiskt att äldre medlemmar är mer illa ute. I dessa försöker nu konsulter skapa amorteringsmöjligheter utan att verksamheten ska drabbas. Men det finns ingen rimlig relation mellan effekten av dessa finansiella tricks och kommunernas konsumtionsskulder. Syftet är att vinna tid medan den totala överbelåningen får fortsätta växa.

Sverige har en svart svan i Örebro, som länge varit vit för aktörerna i kunskapsvärlden där nytta går före trevlig information. Skuldbubblan i KommunInvest växer i den svenska förmätenhetens tjocka mylla. Den kommer att kosta mer välfärd ju längre den får svälla.

Vad är lösningen?
Minimera välfärdsförlusterna för Sveriges invånare genom att anlita den som har verktygslådan för att göra de kliniskt rätta åtgärderna i varje överbelånad kommun och det så fort som möjligt.

Hans Jensevik

Vi kan kommuner

Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>